När sorgen förvandlades till glädje

Studentfirande. Glädje.
Vi närmar oss denna fina ljusa tid med stormsteg.

Det tog många år innan jag kunde glädjas åt studenten.
Jag får fortfarande en klump i halsen vid denna tiden på året, men det har blivit betydligt bättre.

Min student tog jag i juni 1990.
Jag hade läst tre år på det Humanistiska programmet- den helklassiska varianten- på Haganässkolan.
11 dagar innan hade min pappa dött, efter en lång tids sjukdom.
Min pappa hade varit sjuk ända sen jag gick i åttan.

Min gymnasietid var allt annat än lätt. Pappa åkte ut och in från lasarettet.
Det gjorde även Mamma.
I långa perioder fanns hon troget och tryggt vid hans sida.
Mamma fick ofta vara med pappa på lasarettet för att föra hans talan gentemot läkarna. Han var många gånger för sjuk för att kunna och orka föra den själv.
Pappa svävade flera gånger mellan liv och död och hela familjen levde med en ständig oro.

Den 28 maj dog min pappa.
Min fina pappa som kämpade så för att få vara med på min student. Fast han visste att hans tid med oss var begränsad.

Han hann inte höra sitt yngsta barn sjunga studentsången.

Det blev inte så mycket studentfest. Eller studentbal.
Glädjen var borta.
Jag gick på balen, dagen efter begravningen.
Mest för att jag hade fått en klänning uppsydd. Annars hade jag nog hoppat över den.

Sedan dess har jag haft svårt för denna tid på året.

Ända tills den 5 juni 2001 kl 19.03.

För då, mitt i det rusigaste studentfirandet i Växjö, föddes vår tredje dotter.
Vår älskade Stina Lovis Elina.
Vår Putte!

20130605-091226.jpg
Efter 11 år vändes min dittills största förtvivlan till obeskrivlig lycka och glädje.

Grattis på 12-årsdagen älskade Lilla Putte!

5 reaktioner på ”När sorgen förvandlades till glädje

  1. Vad fin din webbutik har blivit! Fina annorlunda produkter.
    Vill du få hjälp med att synas lite mer så skriver jag gärna ett reportage om dig på min blogg.
    Hör av dig om du vill vara med!
    //bara anna
    annacecar.blogspot.com

  2. Pingback: Kurt

Kommentera