Är jag en grankramare?

I dessa dagar mellan nyår och trettonhelgen blir jag alltid så kluven.
Jag vill kasta ut granen och packa ner allt julpynt i sina lådor.
Sen vill jag ta in den kommande underbara våren. Ut med det röda och murriga och in med det gröna, skira.

Det är vad tanken säger, men hjärtat säger något annat.
För mina barn vill ha kvar sin gran. Vi har inte ens hunnit dansa runt den. Och den barrar knappt än.

I år har den här känslan och lusten att bara vilja kasta ut julen känts ännu starkare. På sociala medier som facebook, instagram och bloggar visas våriga hem med krispiga tulpaner i vas på de allra flesta bilder. Många verkar ha avslutat julen på annandagen.
Och jag blir påverkad. Låter mig påverkas. Kan de så kan väl jag med?

Nä, det kan jag inte. Trots att tappra försök gjorts med att plocka ner tomteorkestern så har jag inte hjärta att löpa linan ut. Den förargliga tomteorkestern står kvar på sin plats och granen står fortfarande så grön och grann i stugan.
Så till frågan i rubriken. Är jag en grankramare? Nja. Jag tillhör inte dem som tvunget ska ha granen och julpyntet kvar till Tjugonde Knut, men i alla fall till Trettonhelgen. Så jag är väl till hälften grankramare och den andra hälften tulpanfreak. För så fort granen har åkt ut så sätts tulpanerna in.

Till helgen ska vi dansa ut julen och ha julgransplundring. Men inte förr. Julen varar inte till påska, men i alla fall till trettonhelgen. (Fast några, ganska många tomtar har redan fått lägga sig i sin tomtelåda…).

20130103-094728.jpg
Förra julens gran. Plundrad, vingklipot och nedbantad. Men även rejält utdansad.

En reaktion på ”Är jag en grankramare?

Kommentera